tumblr hit tracking tool

Hälsa & sjukvård

Individanpassad medicinering i framtiden

Av Mats Holmström 2013-09-20
Traditionell medicinering har i princip sett likadan ut världen över fram till nu. Samtidigt har 90 procent av medicinerna på marknaden avsedd effekt på bara på cirka 40 procent av de patienter de är avsedda för. Det konstaterar KTH-professorn i proteomik, Jacob Odeberg, som nu vill ändra på detta.

Odeberg menar alltså att morgondagens sjukvård kommer att gå emot en mer träffsäker screening och individanpassad medicinering. Som anledning anger han det faktum att traditionell medicinering översatt i ekonomiska siffror för USA motsvarar 350 miljoner dollar per år på medicinering som inte fungerar som den är tänkt. Han konstaterar också att situationen ser likadan ut i Sverige.

Problemet idag enligt Odeberg är att grannen, arbetskamraten eller kusinen får samma mediciner idag, och i ungefär samma dos. En del patienter svarar inte alls på behandlingen, andra får otillräcklig effekt av den ordinerade dosen och ytterligare andra får allvarliga biverkningar av samma dos. Läkaren vet inte detta innan patienten provat medicinen som det ser ut idag idag, menar han.

Nu håller detta på att förändras. Jacob Odeberg, som är professor i proteomik vid KTH och Science for Life Laboratory, forskar kring att hitta nya biomarkörer som gör det möjligt att individanpassa användingen av mediciner vid olika sjukdomar.

– Med det menas att identifiera vilka patienter som kommer svara eller inte svara på en viss behandling. Att kunna erbjuda patienten individuella behandlingsval och personliga doseringar samt identifiera de patienter som riskerar att drabbas av allvarliga biverkningar, säger Jacob Odeberg.

Forskningsarbetet ska gå ut på att identifiera nya biomarkörer i form av proteiner som kan analyseras i ett enkelt blodprov och därigenom ge information som styr handläggningen av den individuella patienten.

– Biomarkörerna förbättrar patientsäkerheten. De ger läkarna möjlighet att tidigare kunna ställa rätt diagnos, ge rätt behandling, undvika allvarliga biverkningar och ersätta andra undersökningsmetoder som kontraströntgen, invasiva ingrepp och vävnadsprover, berättar Jacob Odeberg.

På frågan om specifika biomarkörer därmed kommer att kunna användas i framtiden för att upptäcka sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdomar är svaret positivt:

– Ja. Ta till exempel cancer i bukspottkörteln som har en snittöverlevnad på ett halvår efter diagnos. Den kan utvecklas i smyg i 10 år helt oupptäckt. Det är först i sent skede, då cancern sällan kan botas, som symptomen börja framträda och diagnosen ställs, säger Jacob Odeberg.