tumblr hit tracking tool

Klinisk forskning

Kognitivt åldrande svaret på gåtan

Av Mats Holmström 2013-08-10
På Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping står det kognitiva åldrandet i fokus. Varför drabbas t.ex. vissa individer av minnesförlust och demens medan andra lever hela livet ut utan besvär? Generna är viktiga men det handlar också om en rad andra inre och yttre orsaker.

– Vi gerontologer letar efter orsakerna bakom alla typer av livsförlopp. Det mänskliga åldrandet karakteriseras av tilltagande variabilitet i såväl kognitivt som medicinskt/biologiskt och socialt avseende, vilket betyder att jämnåriga personer är alltmer olika inbördes ju äldre de är. I vår forskning vill vi ta reda på varför det är så, förklarar Åke Wahlin, professor i gerontologi, och även koordinator för det internationella nätverket av befolkningsstudier INOPA (International Network of Public Health and Ageing), då det också är viktigt att ta reda på vilka av de svenska forskarnas resultat som är universella.

Individers olikheter i kognitivt åldrande beror enligt forskarna på en komplicerad blandning av inre och yttre faktorer. Forskningen går i hög grad ut på att finna orsaker. En viktig källa till kunskap är Swedish Adoption Twin Study of Aging (SATSA), ett samarbete med Karolinska Institutet där man sedan 1984 följt 859 tvillingar och deras utveckling. Fil.dr. Anna Dahl förklarar:

– Det är t.ex. intressant att studera de tvillingpar som inte vuxit upp tillsammans, hur stor del av utvecklingen som är helt genetisk och hur stor del vi kan hitta i miljön, berättar Anna, som specialiserat sig på kopplingen till fetma sedan 2004, och hittat intressanta samband:

– Vi ser t.ex. att den som är överviktig i medelåldern har en lägre minnes- och tankeförmåga i hög ålder. Samtidigt blir det mer komplicerat i hög ålder, där studier ofta visar att de normalviktiga har högre risk för lägre minnes- och tankeförmåga och demens. Enligt våra studier är det dock snarare en ofrivillig viktnedgång som ökar risken. I hög ålder kan viktnedgång vara ett tidigt tecken på en begynnande demens.

Iréne Ericsson disputerade 2011 med avhandlingen Välbefinnande och demens. Aspekter på välbefinnande hos äldre personer med måttlig till svår demenssjukdom. Kunskapen som avhandlingen gett sprids t.ex. genom uppdragsutbildningar för vårdpersonal vilka ger 10 högskolepoäng.

– Omgivningen och stödpersonerna har visat sig vara det allra viktigaste för drabbade individer. Den demenssjuke vill ofta inte visa sina brister och för att vara delaktig i sociala sammanhang behövs initiativ och stöd från personer i omgivningen.

– I en av studierna filmades exempelvis patienters egentid med kontaktpersonen. Något händer när tid avsätts för personen. Trygghet och tillit ökar då miljön tillrättaläggs och då de får vara med och bestämma samt får känna sig som en jämlike. Dessa stunder då relationen upprättas sitter sedan kvar länge hos patienten, konstaterar Iréne Ericsson.